På Norrköpingsbloggen skriver Michis av outgrundlig anledning om Pekka Langer vilket ger mig anledning att publicera en bild som legat och skräpat på hårddisken ett bra tag.

Nu är det inte Pekka Langer i sig som gjort att jag haft bilden på hårddisken utan hans tröja. Eller rättare sagt trycket på tröjan, vilken som ni ser kommer från Hagagymnasiet. Men även om jag själv gått på Haga så är det inte heller det som är intressant, utan symbolen: Spiralen!

Den eviga norrköpingssymbolen Spiralen var från början bara en skulptur: Spiral åtbörd av Arne Jones, ratad som utsmyckning vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och därför placerad vid konstmuseet i Norrköping där den står än idag. Från att folk skällde på den fula skulpturen 1961 förvandlades den snabbt till en nästintill uttjatad logga för både Norrköpings kommun och för Lundbergs köpmannavaruhus Spiralen (Sveriges största när det slog upp portarna i slutet av sextiotalet)...

Och 1971 blev Pekka Langer plåtad av Allers, iförd en tröja med Spiralen på...
Nej, det är nog så att inte många under fyrtio känner till Pekka Langer idag. Själv minns jag honom från radio (Svensktoppen?) under min barndom på 70-talet och som gaggig lekprogramledare på TV på 80-talet. Men på sextiotalet och i början av sjuttiotalet lär han ha haft nån slags idolstatus, vilket var anledningen till att ovanstående bild publicerades i Allers under rubriken "Hur kan du alltid vara så glad Pekka Langer?" På senare år har hans son Joakim Langer lämnat ett slags svar på den frågan i föreläsningar om hur det var att växa upp med en missbrukande förälder...

Men 1971 var Pekka bara känd som en glad femtioårig radiopratare som fick tonvis av beundrarpost.
Tröjan till trots hade han övergivit sin bardomsstad Norrköping 1971. Allers meddelar nämligen att hans hemadress då var Måbärsstigen 28, 162 39 Vällingby.

Så vet vi det också!

Idag, lördag, har Aftonbladet verkligen fått till en riktig höjdarlöpsedel! Redan för ett och ett halvt år sedan föreslog jag här på bloggen en löpsedel som skulle kunna angå alla människor. Mitt förslag "Vanlig förkylning kan göra dig snuvig" var förstås lite för blekt så Aftonbladet har modifierat den lite. Fortfarande berör den oss alla, men den genererar förstås betydligt mer upplagehöjande oro...
Det är kanske ingen slump att de drar till med den slutgiltiga ångestlöpsedeln dagen efter att TS presenterat de senaste negativa upplagesiffrorna, men det känns ändå tryggt att kvällspressen tar sitt ansvar och upplyser oss om allt som kan smyga sig på oss när vi minst anar. Vem vet, att gå omkring och känna sig frisk kanske är ett riktigt dåligt tecken..!

...får jag lust att utropa när DN redovisar årets kulturpristagare nu på eftermiddagen. Frida Hyvönen i all ära... men ska man se till kulturgärning så står hon sig slätt gentemot Pirinen, som jag givetvis hade hoppats på. Medan Pirinen med humor och värta kombinerat bildkonst med litteratur sedan 1980-talet har Hyvönen tydligen fått stort genomslag i vissa kretsar med ett par musikaliska alster de senaste åren. (Hon skivdebuterade 2005.) Jag kan inte uttala mig om Hyvönens musikaliska kvaliteter eftersom jag nästan inte hört henne. Hörde henne på TV vid nåt tillfälle och tyckte då att det lät tråkigt, men det säger väl inte så mycket...
Nej, men det som stör mig - med viss rätt tycker jag - är att nyhetens behag, att vara rätt för stunden, nästan alltid prioriteras framför en lång och strävsam gärning som betytt mycket över tid.
Jag har skrivit tidigare om Pirinens betydelse så det behöver jag inte upprepa, men jag kan sätta ganska mycket på att Pirinens verk betytt mer för fler än Hyvönens och jag tror också att fler kommer att minnas Socker-Conny än Hyvönens debutplatta om... säg femtio år. Men det är bara vad jag tror. Den som lever får se:)

DN Kultur meddelar idag den omvälvande nyheten att Simpsons efter tjugo år och drygt 400 avsnitt får ny vinjett i de nya episoder som nu har premiär i USA. Ny och ny... det är väl att ta i, för visst är den sig lik. Dessutom har ju introt alltid byggt på små variationer. Det är ju liksom det som gjort vinjetten ständigt intressant...
Det är klart att en uppgradering är det ju, men jag undrar om det verkligen är meningen att den här extremlånga versionen ska inleda alla avsnitt..? Soffan som är på rymmen är väl kul en gång, men varje avsnitt..? Mest känns det kanske som om de försökt klämma in så många karaktärer som möjligt i introt, vilket får mig att misstänka att det här är mer av en trailer än ett intro. Men för all del, jag kan ha fel. Vi får väl se när de nya episoderna landar i Sverige.

Nej det framgår väl inte av den pixliga mobilbilden hur vackert det faktiskt var utmed Bråviken imorse när jag körde dottern till dagis. Visserligen är det sportlovstider och det borde ligga en meter snö på marken, så där som det "alltid" var när man var liten... Men den dassiga vintern till trots så kan man inte låta bli att känna att nu är vi ändå på väg mot våren. Då blir det lättare att leva. Det bara är så. Jag ser ljuset! Jag ser ljuset!!

Idag finns det anledning att fira nånting annat än Allahjärtansdag, nämligen att det är exakt 85 år sedan den bekanta lejonvinjetten till Metro Goldwyn Mayers filmer spelades in. Det vill säga den andra av vinjetterna, eftersom inte mindre än fem olika lejon använts under årens lopp. Det första lejonet som användes, vid namn Slats, fick nöja sig med att vara stumfilmstjärna och byttes ut då ljudfilmen gjorde sitt intåg. 



Om man ska tro boken Curious Moments (en märklig tysk bok på drygt 700 sidor som beskriver 1900-talet med hjälp av bilder hämtade från Sveriges Televisions(!) arkiv) så var det 14 februari 1929 som lejonet Jackie röt sitt berömda filmryt. På MGMs websida står det att vinjetten användes första gången i en film 1928 men ett Youtube-klipp sägs vara hämtat från en film som kom 1925 och i ett annat klipp anges 1924... ja, så vad ska man tro? Jag tycker det verkar rimligt att vi tror på boken men förlägger inspelningen fem år tidigare, för annars har vi ju ingen anledning att fira idag.

Jackievinjetten användes ända fram till mítten av 1950-talet men parallellt tjänstgjorde lejonet Tanner i bolagets technicolorproduktioner från 1934 och framåt.



Vinjetten har parodierats hur många gånger som helst i olika sammanhang, med allt från möss till människor som stand-in för lejonet. Kanske först ut (och antagligen bäst) är förstås bröderna Marx i A Night at the Opera (1935).

Min gamla idol Bamse förnekar sig inte! I förra numret kom han till insikt om att han - på begäran från de lokala myndighetena vid Elefanttemplet - nog borde återlämna den ädelsten han snodde där vid ett besök 1975. (Inom parentes kan nämnas att Länsmuseet i Linköping funderar fortfarande på om de ska tillmötesgå egyptiska statens krav på att återlämna stulet kulturarv - Bamse är lite snabbare...) Idag damp det nya numret ner i brevlådan. Jag lyckades slita den från min sexåriga dotter och kunde konstatera att äventyret fortsätter; Bamse, Skutt och Skalman reser till Elefanttemplet, Skalman smugglar Dunderhonung genom tullen (de gamla takterna sitter i) och väl på plats i det fjärran land där Elefanttemplet ligger drabbas förstås gänget av diverse problem. Bland annat råkar de ut för kobror som attackerar från alla håll - en scen som hämtad ur "mumiens återkomst" eller något liknande. Det är DÅ som Skalmans musiksmak äntligen avslöjas! För att distrahera ormarna tar Skalman fram en solcellsdriven mp3-spelare tankad med 30 000 timmars musik! OCh vad är det han spelar för ormarna?? JO, Doktor Kosmos!!



Hur ska man förstå det annat än som en blinkning till alla småbarnsföräldrar som följt Doktor Kosmos från "rockoperan" om Stjärnjerry (1996) till den introspektiva Hallå? (2008). Och kanske framförallt en blinkning till alla som velat belägga Bamse med sympatier för kommunismen! Finns det något svenskt band som kan sägas vara mer vänster än Doktor Kosmos?? Ok, ok, jag inser att det finns delade meningar om det. Att en del kallar Doktor Kosmos för intellektuell pseudovänster (vilket tydligen späds på ytterligare nu när Ujje Brandelius blivit pressekreterare för Vänsterpartiet), men just det faktum att de i sina texter problematiserar vänsterhållningen tycker jag bara gör dem mer trovärdiga.
Själva är Doktor Kosmos tydligen omåttligt stolta över att vara Skalmans favoriter!

Jag tror att Bamse är som Doktor Kosmos: vänster men inte dogmatisk, tänkande men mänsklig (så björn han är...) Och precis som Doktor Kosmos är han på låtsas och på riktigt!

Ibland när man stiger upp på morgonen, sätter på radion, kokar sitt kaffe och sin gröt medan man lyssnar på vad som är på tapeten i världen för tillfället, så blir man lätt förbryllad. Att Carnegies förehavanden med finansmannen Sundqvists pantsatta företag får orimligt stort utrymme är väl inget som förvånar längre. Vi har ju en gång för alla fått lära oss att finanserna är vår tids religion och bankerna och finansinstituten vår tids kyrkor, så det är är ju bara nånting man konstaterar med en gäspning.

Det jag däremot har funderat lite över nu på morgonen är hur olika vetenskapsnyheter prioriteras. En av dagens stora grejer i såväl vetenskapsnyheterna som i de "vanliga" nyhetssändningarna tycks vara att man från tyska Max Planckinstitutet redovisat nya rön som pekar på att neanderthalare antagligen hade talförmåga samt att de inte tålde mjölkprodukter! Nu är inte det här med talförmågan någon direkt ny forskningsfråga. Det nya är tydligen att man lyckats granska neanderthalarnas genuppsättning lite mer ingående och därför också kunnat precisera lite mer ingående teorier.
Nåväl, det där är ju kul som kuriosa. Nåt man kan prata om på fikarasten när man inte orkar dividera mer om hur hockeyspelare får bete sig. Men annars - vad ska vi ha de här nya rönen till? Den svenska forskaren Svante Pääbo på Max Planckinstitutet har säkert bra svar på den frågan och kan säkert utveckla varför "kartläggningen är en viktig milstolpe för förståelsen av hur människan utvecklats", men för oss vanliga dödliga är det väldigt svårt att se hur det mediala utrymme nyheten får kan motiveras som annat än kuriosa.

Det som framför allt fick mig att fundera i morse var att vetenskapsradion också presenterade en annan forskningsinsats som precis som neanderthalnyheten hade presenterats vid den årliga, just pågående AAAS-konferensen i Chicago. Det handlade om en större kartläggning av drygt tusen olika fisk- och skaldjursarter och hur dessa kommer att klara en omställning till ett varmare klimat. För många arter innebär uppvärmningen av haven att de måste dra sig mot kallare vatten. Vi kommer alltså att få stora undervattensmigrationer allteftersom klimatförändringarna fortgår.

Men så är det då detta med fokus på vad som är viktigt här i världen... Medan det berättades om neandertahlarnas eventuella talförmåga i återkommande nyhetsinslag under morgonen, så nämndes fiskforskningen bara i ett kort inslag i vetenskapsnyheterna, överskuggat av neanderthalarnas genuppsättningar.
Varför är inte kartläggningen av hur havens fiskarter påverkas av de pågående klimatförändringarna en viktigare nyhet än kartläggningen av en utdöd människovariants genuppsättning? Borde den inte vara det?
Hur fokus inte alltid hamnar på det väsentligaste belyses också av Vetenskapsradions rubrik på webben. Den viktigaste slutsatsen som forskarna drog av sin kartläggning av fiskarterna var att vi måste minska fiskkvoterna överlag för att populationerna ska vara tillräckligt stora för att klara klimatomställninngen. Vetenskapsradions rubrik: "Svenskt fiske kan gynnas av klimatförändringar framöver"...

Undrar om neanderthalarna hade samma problem med att fokusera på det väsentliga..?

I dagarna har Norrköpingsreklamskylten vid E4:an norr om stan uppdaterats. Det nya (eller gamla vanliga om man så vill) budskapet är att Norrköping är "en stad med många upplevelser". Siluetterna av tre gubbar ska tydligen illustrera detta. Att den till vänster är en dirigent (finkultur) är ju lika tydligt som att figuren till höger spelar basket (folkkultur).
Vad filuren i mitten håller på med är mera oklart. Antingen diggar han stan lite i största allmänhet eller så pekar han ut olika riktningar. För stans framtid, kan man anta...
Men tittar man noga (vilket är svårt att hinna med när man swischar fram på motorvägen) så ser man att den mörka gestalten har fällt ut pekfingret på den vänstra handen medan den högra handen är knuten men med spretande pek- och långfinger, det vill säga den gest som brukade associeras med djävulen men som numera tycks kunna betyda lite av varje.



Jag är ändå uppväxt under en period då man kunde spela LP-skivor baklänges och hitta dolda sataniska budskap om man ansträngde sig tillräckligt mycket och har en gång för alla fått lära mig att den där gesten symboliserar de mörka krafterna. Likaså minns jag att en kristen hårdrockare en gång berättade att på konsert med kristna hårdrocksgrupper var det bara pekfingrar i luften som gällde, symboliserande Kristus...
Så utifrån mina kulturellt konstruerade tolkningsramar så ser jag en gestalt som vänder sig till olika makter på den där reklamskylten. Det kanske är att övertolka om man av pekriktningarna utläser att symfoniorkestern står för djävulens musik och att basketen är en godhetens och ljusets sport, men jag föredrar att tolka skylten som att i Norrköping finns de goda och de onda upplevelserna sida vid sida. Eller som Lars von Trier säger i eftertexterna till världens bästa TV-serie: "Vær velforberedt med at tage det gode med det onde"...

I fredags fick jag ett alarmerande mejl från mina barns skola: "Virusvarning från polisen!"
Som väl var handlade det inte om att mina barn kunde förväntas komma hem nedsmittade med något elakt virus. Mejlet visade sig varna för ett datorvirus som var så nedrigt och besvärligt att skolan genast hade sett sig nödd och tvungen att skicka ut varningen till alla föräldrar.
Viruset ifråga skulle uppenbara sig i form av ett vykort i epostbrevlådan och om man så bara petade på det så skulle det genast radera datorns hårddiskar! Men dessförinnan skulle det hinna skicka sig själv vidare till alla i adressboken... Och det värsta av allt: Det fanns ingen bot! Ingen antivirustillverkare hade ännu lyckats hitta på ett vaccin mot det hemska viruset!
"Jessika Karlsson" på polisen hade tydligen varit ganska upprörd när hon skrev mejlet för det var fullt av utropstecken och vädjanden om att genast skicka det vidare till alla vänner och bekanta. "Om du skickar till dem kommer du att gynna alla" menar den nitiska mejlskrivaren och säger att det är bättre att ta emot varningen tjugofem gånger "än att ta emot viruset och öppna det!!" Och det är klart att eftersom "detta virus förstör hårddisken, där vital information hålls" så vill man ju inte drabbas av det. Särskilt inte om man nu har vital information som håller på och "hålls" på hårddisken...
Man förstår ju att polisen Jessika är upprörd! Hon känner antagligen att hela IT-Sveriges framtid vilar på hennes axlar. Hon skriver nämligen att hon har fått informationen från CNN, så det är ju inte säkert att varningen når ut till svenska folket om hon inte agerar snabbt! Det är klart att lite märkligt är det att mejlet tagit vägen via en VVS-firma innan det nådde mina barns skola, men det visar väl bara på hur alla goda krafter arbetar för att förhindra att otyg sprids över nätet och hotar allt "vital information" vi har på hårddiskarna...
Läs mer här!

...och skicka INTE vidare mejl från viruspolisen!