Rondellkonsten inte död och begravd
Konstnärens budskap är i linje med vad många gissat: Det handlar om utanförskap i ett hårdnande samhällsklimat. Ambitionen att skapa en diskussion kring detta med hjälp av konst tycker jag man kan applådera. Jag har egentligen bara tre invändningar.
Jag tycker fortfarande att bildspråket är provocerande "åt fel håll" - de som kan ta illa upp av att se nygrävda gravar med vita kors är inte de som bör träffas av budskapet. Gärna provokation men då ska den träffa rätt.
Och så tycker jag att det är synd att Hensson Svensson väntade lite väl länge med att yttra sig. Det känns som om mystiken redan gått över i ointresse i det snabba mediebruset. Nu gäller det att Hensson Svensson snabbt kontrar med nästa del i verket!
Och så min sista invändning: som jag nämnde i det tidigare inlägget så tycker jag inte att Loranga och hans kompisar är den bästa metaforen för några som går under i det ekonomiserade samhället. Som Hensson Svensson säger så är de starka, fria, autonoma individer och det är väl egentligen de, som klarar sig bäst utan samhällets hjälp, som tar minst skada av ekonomiska kriser och hårdnande samhällsklimat?
Men jag förstår poängen och gatukonst är nånting vi behöver i stadsrummet!
Osmakligt i rondellen
I det här fallet rör det sig om en ganska osmaklig installation. Någon har skapat fyra gravar prydda med vita träkors där man kan läsa namnen på fyra figurer i en känd barnbok: Loranga, Mazarin, Dartanjang och Tjyven Gustav... Nåväl, det är nu inte användingen av Barbro Lindgrens genialt galna karaktärer som är det osmakliga, utan formspråket med de vita träkorsen. Med största sannolikhet passerar människor platsen som varit med om att begrava vänner och anhöriga med enkla träkors och hastigt tillkomna gravar. Antagligen är det något som installationens upphovsmän/kvinnor varit förskonade ifrån..?
När man dessutom inte bryr sig om att gå ut med en förklaring till det definitivt svårtolkade budskapet, då undrar man hur det är fatt. Men det kanske kommer? Norrköpings Tidningar har gått ut med en uppmaning att komma in med tips om vad som ligger bakom.
Hur som helst så spekuleras det i om det ska förstås som en kritik mot försäkringskassan, vars kontor ligger invid rondellen. Men i så fall är det ganska oklart hur Barbro Lindgrens figurer passar in i sammanhanget.
Om det finns någon som aldrig skulle springa till Försäkringskassan så är det ju just Loranga! Hans bohemiska liv involverar inget stöd från samhället överhuvudtaget. Och om han alls betalar för sig så är det med nån gammal hundralapp han hittat bakom elementet eller under sängen. Nej, upphovsmänniskorna kan sin Loranga dåligt om det nu är nåt om Försäkringskassan de vill ha sagt.
Men kan man inte istället tolka det som en protest mot att barnlitteraturen sätts allt mer på undantag i en disneyfierad TV-värld? Kanske skulle Norrköpings Tidningar ta ett snack med bibliotekarierna på Stadsbiblioteket för att få tips om vem och vad som ligger bakom Norr Tulls senaste utsmyckning...
Tillägg onsdag morgon: Mysteriet har nu blivit en riksangelägenhet(?) eftersom det togs upp i Lantz i P1 igår. Där gick de mest på teorin om kopplingar till Försäkringskassan, men en annan intressant teori som framfördes var att det i själva verket är riktiga gravar, förklädda till konst... Antingen det perfekta brottet eller också en sofistikerad husdjursgrav...
Mycket riktigt dök det upp en kommentar på NT:s debatt igår, där det slogs det fast att någon begravt fyra dödfödda pekineservalpar i rondellen. "Nu vet ni det" avslutades inlägget. Idag på morgonen var kommentaren borttagen...
Frågan är om det nu var någon som inspirerats av Lantz i P1 eller om vederbörande faktiskt satt inne med sanningen. Enligt en annan vittnesuppgift ska ett äldre par med blomjordspåsar ha setts på platsen...
Kanske den kommunalarbetare som forslade bort jordhögarna vet om det låg nån hund begraven i rondellen?
Personligen gillar jag förstås teorin med begravda rondell-pekinesrar eftersom det finns en koppling till att Sveriges minsta rondellhund bodde på platsen för två år sedan!
Rondellgubbar
I brist på snö och rondellhundar har det nu dykt upp snögubbar i rondellen vid Norr Tull i Norrköping. Kommunen har försökt göra det lite mer spännande genom att hemlighålla de målade träskivorna som avtäcktes i måndags.
En snäll tanke: Det är ju trevligt att till och med den trista trafikmiljön vid Norr Tull har fått lite julpynt!
En lite elakare tanke: Det märks att kommunens pyntbudget bränts på andra platser än vid Norr Tull...
Kurts återkomst!
Det var väl det jag visste! Rondellhunden Kurt är fortfarande bäst i sin klass även om det har gått ett och ett halvt år sedan han stod i Norr Tull-rondellen i Norrköping! PLÖTSLIGT har han återigen rusat upp på topplistan över Sveriges populärast rondellhundar!
På rondellkonst.se ligger Kurt nu på en hedrande sjundeplats med 2.17 poäng.
Och nej, jag har fortfarande inte sett till någon mindre rondellhund...
Kurts födelsedag!
Idag, den 14 februari, är det Kurts födelsedag! För exakt ett år sedan föddes han, hittade sitt ganska tillfälliga hem i rondellen vid Norr Tull i Norrköping och blev kändis. Vart Kurt sedan tog vägen är det ingen som vet, men antagligen sitter han i någon rondell nånstans och viftar på svansen...
Nu är det ju inte så lätt att se Kurt i en rondell förstås, eftersom han är Sveriges minsta rondellhund.
Jo, hur underligt det än kan låta så verkar Kurt inte ha fått några konkurrenter. Om man googlar på "minsta rondellhund" så får man bara upp träffar som handlar om Kurt. Likadant, på rondellhund.se: Kurt verkar vara den ende i sitt slag! Helt obegripligt egentligen att inte någon antagit utmaningen att göra en mindre rondellhund... Är rondellhundskonsten kanske på väg att dö ut???
Även om man inte kan se Kurt i verkligheten längre kan man ju njuta av honom här på bloggen.
Populäre Kurt
Rondellhunden Kurt har som sagt inte synts till i sin rondell sedan det blev mildgrader och regn. Han fortsätter dock att sprida glädje omkring sig. Hittade just några uppskattande kommentarer på rondellkonst.se:
spetzen 16:02 27/03 -2007 [medlem]
Kanon med en till bild, nu ser man lättare hur liten denna rondellhund är. Det måste dock vara svårt för bilisterna att få syn på denna hunden!?!
Modesty 15:04 27/03 -2007
Håller med föregående talare! Så söt i hela sin litenhet. Måtte Kurt toppa topplistan!
Celai 22:39 20/03 -2007 [medlem]
Vad söt!
Ishtar 00:14 19/03 -2007
Helt UNDERBAR. Härligt med en sån liten gullig färgklick mitt i vintriga Nkpg! Mera sånt. =D
Jonsey 13:44 18/03 -2007 [medlem]
Det är utan tvekan bland det gulligaste jag skådat på länge. Att den därtill står i vackra Norrköping gör ju bara saken bättre!
Tydligen kan man också rösta på Kurt! Gör det!! [Sajten är numera nedlagd!]
Kurt har tassat vidare...
Kurt är inte längre kvar i rondellen vid Norr Tull i Norrköping. Innan han rann iväg satt han och blickade ut över det gamla Kungstorget som inte längre är något torg.
Så här såg det ut en gång vid Norr Tull, eller Kungstorget. Själva torget låg väl ungefär där polishuset ligger idag. Längst till vänster på den här bilden.
Senare byggdes huset som syns här. Och det finns kvar där än idag. Någonstans har jag hört att stadsarkitekten Kurt bodde i det huset. Men jag är inte riktigt säker på om det stämmer. Hur som helst var det helt klart mer folk och mindre bilar vid Norr Tull förr, även om det var både buss- och taxistation där.
Rondellhunden Kurt satt ändå i rondellen i två veckor. Och han är ganska nöjd med sin insats vid Norr Tull. Inte bara för att han fick vara med i tidningen. Att döma av spåren i snön fick han också en och annan flanör/fotgängare/gångtrafikant (välj själv en benämning som känns OK) att trava in i den "förbjudna" zonen i rondellens mitt. Ett område som annars sällan betrampas av andra än en och annan spårvagnschaufför eller lövräfsare...
Nedisad Kurt en vecka gammal!
Idag fyller rondellhunden Kurt en vecka. Ärligt talat trodde jag inte att han skulle bli så gammal eftersom han är tillverkad av Play-Doh. Jag var och hälsade på honom på förmiddan idag och det visade sig att han hade funnit sig väl tillrätta i sin rondell. Han hade lagt sig ner och låg och där och tittade på trafiken. Jag var lite orolig för hur Kurt skulle ha fixat de senaste dagarnas snöfall, men han hade fått en snygg glasering av is, så fortsätter det bara att vara 15 grader kallt som i morse så kommer nog Kurt att bli kvar i rondellen ett tag till.
Kurts födelse
Helsida i Folkbladet!
Tittade till honom idag vid 18-tiden. Han stod på sin plats och log mot de förbipasserande spårvagnarna.
Kurt i pappers-NT
När jag passerade Norr Tull vid 17-tiden igår såg jag att Kurt stod kvar och att någon dessutom hade sopat bort snön runt honom. Antagligen Folkbladets reporter som tydligen varit där och fotat!
Man gör alltså en liten ful hund av modellera, uppkallar honom efter en gammal stadsarkitekt, ställer honom i snön i en rondell, fotograferar honom och skickar bilden till lokalpressen. Och nästa dag kan alla beskåda Kurt till morgonkaffet! Vad säger egentligen detta?
Möjliga slutsatser:
1. Norrköping är trots allt en ganska liten stad
2. Man behöver inte ta i så man kräks för att väcka lite uppmärksamhet
3. Det skadar inte att koppla på a) ett någorlunda sofistikerat budskap b) en lokal kändis (om nu Schmalensee kan kallas så) samt c) ett rekordförsök ("minsta" är här betydligt enklare än "största")
Ska bli mycket intressant att se om någon antar utmaningen att placera en ännu mindre hund i Vallarondellen. För rondellhundstrenden är väl inte över än???
Rondellhunden redan kändis!
Rondellhunden har redan uppmärksammats av lokalpressen!
Kolla här! Och här!
Sveriges minsta rondellhund?
Jag har fascinerats av det här med rondellhundarna och hur de spridits som en löpeld över landet. I grunden tror jag det handlar om att sätta avtryck. En känsla av delaktighet. Att man faktiskt kan vara med och påverka hur vår fysiska miljö ser ut. För några år sedan genomförde studenterna på ett program vid universitetet i Norrköping ett projekt där de placerade ut små, små röda stugor i stadsmiljön. Det retade tydligen somliga. Någon stuga slängdes i strömmen. En annan forslades snabb bort av kommunens gubbar. Kanske finns det en koppling mellan rondellhundarna och trädgårdstomtarnas befrielsefront som spred sig på ett liknande sätt för några år sedan. Skillnaden var väl att där var det något som försvann ? om än temporärt ? medan rondellhundarna är något som bara adderas till den befintliga miljön.
Jag har inte full koll på rondellhundarna, men jag har funderat på det här med storleken. Både på hundarna och rondellerna. Jag fick idén att man borde ställa en väldigt liten rondellhund i en väldigt stor rondell. Den skulle ju visserligen vara svår att upptäcka, men det skulle lägga ytterligare en dimension till rondellhundskulturen genom att problematisera storleksförhållanden. Den lilla hunden i den stora rondellen symboliserar den enskilda människans möjlighet att påverka de stora strukturerna. Även en liten rondellhund kan ge återskall?
Trots att jag inte vet om någon annan experimenterat med mycket små rondellhundar bestämde jag mig för att skrida till verket. Jag stal lite Play Doh-lera från min dotter och skulpterade av denna en ca 5 cm lång rondellhund som jag idag, onsdag 14 februari 2007, placerat ut i rondellen vid Norr Tull i Norrköping.
Rondellhunden är döpt till Kurt som en hyllning till Kurt von Schmalensee, stadsarkitekt i Norrköping mellan 1929 och 1961, en av funktionalismens främsta företrädare och skapare av trafikcirkulationsplatsen vid Norr Tull 1960. (Enligt en icke bekräftad uppgift ska von Schmalensee även ha varit bosatt vid Norr Tull.)
På grund av materialet och storleken finns antagligen inte Kurt kvar att beskåda särskilt länge, men han kanske kan följas av andra hundar?
Se gärna det här som en utmaning! Norr Tull-rondellen är ju onekligen ganska stor och Kurt är onekligen ganska liten, men man kan ju pusha det här ytterligare. I Linköping, där rondellhundsföreteelsen startade finns en av landets största rondeller, Vallarondellen. Borde inte någon ta på sig uppgiften att placera Sveriges minsta rondellhund där??
