Ibland när man stiger upp på morgonen, sätter på radion, kokar sitt kaffe och sin gröt medan man lyssnar på vad som är på tapeten i världen för tillfället, så blir man lätt förbryllad. Att Carnegies förehavanden med finansmannen Sundqvists pantsatta företag får orimligt stort utrymme är väl inget som förvånar längre. Vi har ju en gång för alla fått lära oss att finanserna är vår tids religion och bankerna och finansinstituten vår tids kyrkor, så det är är ju bara nånting man konstaterar med en gäspning.

Det jag däremot har funderat lite över nu på morgonen är hur olika vetenskapsnyheter prioriteras. En av dagens stora grejer i såväl vetenskapsnyheterna som i de "vanliga" nyhetssändningarna tycks vara att man från tyska Max Planckinstitutet redovisat nya rön som pekar på att neanderthalare antagligen hade talförmåga samt att de inte tålde mjölkprodukter! Nu är inte det här med talförmågan någon direkt ny forskningsfråga. Det nya är tydligen att man lyckats granska neanderthalarnas genuppsättning lite mer ingående och därför också kunnat precisera lite mer ingående teorier.
Nåväl, det där är ju kul som kuriosa. Nåt man kan prata om på fikarasten när man inte orkar dividera mer om hur hockeyspelare får bete sig. Men annars - vad ska vi ha de här nya rönen till? Den svenska forskaren Svante Pääbo på Max Planckinstitutet har säkert bra svar på den frågan och kan säkert utveckla varför "kartläggningen är en viktig milstolpe för förståelsen av hur människan utvecklats", men för oss vanliga dödliga är det väldigt svårt att se hur det mediala utrymme nyheten får kan motiveras som annat än kuriosa.

Det som framför allt fick mig att fundera i morse var att vetenskapsradion också presenterade en annan forskningsinsats som precis som neanderthalnyheten hade presenterats vid den årliga, just pågående AAAS-konferensen i Chicago. Det handlade om en större kartläggning av drygt tusen olika fisk- och skaldjursarter och hur dessa kommer att klara en omställning till ett varmare klimat. För många arter innebär uppvärmningen av haven att de måste dra sig mot kallare vatten. Vi kommer alltså att få stora undervattensmigrationer allteftersom klimatförändringarna fortgår.

Men så är det då detta med fokus på vad som är viktigt här i världen... Medan det berättades om neandertahlarnas eventuella talförmåga i återkommande nyhetsinslag under morgonen, så nämndes fiskforskningen bara i ett kort inslag i vetenskapsnyheterna, överskuggat av neanderthalarnas genuppsättningar.
Varför är inte kartläggningen av hur havens fiskarter påverkas av de pågående klimatförändringarna en viktigare nyhet än kartläggningen av en utdöd människovariants genuppsättning? Borde den inte vara det?
Hur fokus inte alltid hamnar på det väsentligaste belyses också av Vetenskapsradions rubrik på webben. Den viktigaste slutsatsen som forskarna drog av sin kartläggning av fiskarterna var att vi måste minska fiskkvoterna överlag för att populationerna ska vara tillräckligt stora för att klara klimatomställninngen. Vetenskapsradions rubrik: "Svenskt fiske kan gynnas av klimatförändringar framöver"...

Undrar om neanderthalarna hade samma problem med att fokusera på det väsentliga..?