Kulturskymning i Norrköping?
I helgen var det årets Kulturnatt i Norrköping och intressant kulturdebatt på Kampus Kultur.
Intressant, och lite skrämmande, var det att höra den deltagande kulturkommunalpolitikerns tankar om skillnaden på en kulturhuvudstadssatsning och på ombyggnaden av idrottsparken: det senare är en investering och inte nåt som bara fladdrar förbi...
Han sa så! Tycka vad man vill om kulturhuvudstadssatsningen (och det gör man ju) men om kommunen inte ser det som en kulturinvestering - vad är då en investering i kultur??
Ja, för kommunen är det ju tydligt att det handlar om konserthallar och idrottsarenor... och att det är lång väg kvar till att skapa ett gynnsamt klimat för den lokala kulturen.
Förresten, på tal om att fladdra förbi, så har IFK snart fladdrat förbi Superettan i ett rasande tempo. Riktning nedåt...
Gaffeln svarar inte!!
Oj oj oj, nu är jag illa ute. Sitter på jobbet med ett totalt kaos på skrivbordet. Nyss hittade jag inte min mobil och blev tvungen att ringa till den för att kunna lokalisera den. Den låg förstås mitt framför näsan, under en mapp mitt på bordet.
Läget är sådant att det går åt lika mycket tid att göra listor över vad som ska göras som det går åt till att faktiskt göra det. Ett tydligt varningstecken! Ett ännu tydligare varningstecken är att jag äter min lunch - som består av en sån där liten papplåda med thaimat som jag nyss sprang och köpte - vid skrivbordet, eftersom det ändå blev en så sen lunch att jag inte kan räkna med sällskap...
MEN den avgörande varningen kom när jag inte hittade gaffeln som jag också tappat bort i skrivbordsröran. Jag var på väg att sträcka mig efter telefonen för att ringa upp gaffeln, precis som jag gjort med mobilen strax innan, när jag insåg att det nog inte kan anses som riktigt normalt att försöka ringa till en gaffel... Det gamla uttrycket att "inte ha alla besticken i lådan" får plötsligt en ny innebörd!
Därför lägger jag ner, njuter av lunchen i lugn och ro och försöker hitta tillbaka till min säkerhetsventil - bloggandet. En oerhört viktig meningslöshet!!
Gaffel och lunchmat i sin onaturliga miljö. Fotograferat med mobilen som faktiskt svarade när jag ringde.
Läget är sådant att det går åt lika mycket tid att göra listor över vad som ska göras som det går åt till att faktiskt göra det. Ett tydligt varningstecken! Ett ännu tydligare varningstecken är att jag äter min lunch - som består av en sån där liten papplåda med thaimat som jag nyss sprang och köpte - vid skrivbordet, eftersom det ändå blev en så sen lunch att jag inte kan räkna med sällskap...
MEN den avgörande varningen kom när jag inte hittade gaffeln som jag också tappat bort i skrivbordsröran. Jag var på väg att sträcka mig efter telefonen för att ringa upp gaffeln, precis som jag gjort med mobilen strax innan, när jag insåg att det nog inte kan anses som riktigt normalt att försöka ringa till en gaffel... Det gamla uttrycket att "inte ha alla besticken i lådan" får plötsligt en ny innebörd!
Därför lägger jag ner, njuter av lunchen i lugn och ro och försöker hitta tillbaka till min säkerhetsventil - bloggandet. En oerhört viktig meningslöshet!!
Gaffel och lunchmat i sin onaturliga miljö. Fotograferat med mobilen som faktiskt svarade när jag ringde.
Odödlig idol
Oj, redan september! Nej, bloggen är inte nedlagd även om det kan verka så. Men det har ju varit sommar och sånt... Nu måste jag i alla fall skriva ett inlägg, även om det egentligen skulle skrivits igår, 6 september. Då var det nämligen elva år sedan en av våra främsta skådespelare gick ur tiden knappt sjuttio år gammal.
1970 meddelade aftonbladet att Ernst Hugo Järegård "besöker allt fler krogar i underhållningssyfte" och att han till och med hann med två städer på en och samma kväll!
Visst hade man velat varit med då... Vi sentida beundrare får hålla till godo med alla rolltolkningar som finns bevarade på film - från Elake Måns till Riket.
Och så - förstås... hans.... sätt att... läääsa texter! Det finns nog ingen som likt Ernst Hugo kunde skapa sån dramatik genom dynamik och pauseringar!
Även om Ernst Hugo gick bort för ett drygt decennium sedan så kommer han aldrig att dö!
1970 meddelade aftonbladet att Ernst Hugo Järegård "besöker allt fler krogar i underhållningssyfte" och att han till och med hann med två städer på en och samma kväll!
Visst hade man velat varit med då... Vi sentida beundrare får hålla till godo med alla rolltolkningar som finns bevarade på film - från Elake Måns till Riket.
Och så - förstås... hans.... sätt att... läääsa texter! Det finns nog ingen som likt Ernst Hugo kunde skapa sån dramatik genom dynamik och pauseringar!
Även om Ernst Hugo gick bort för ett drygt decennium sedan så kommer han aldrig att dö!
