Iakttagelser på joggingrundan
Trots den berömda hemmablindheten inser jag att det är väldigt vackert på den runda som jag brukar plåga mig igenom varje gång jag anser att jag suttit stilla för länge. Kanske är utsikten över Bråviken inte lika slående som i våras så körsbärsträden stod i blom... Men ändå...
Och så finns det en hel del spännande saker att fundera över utmed vägen.
Den här damen sitter i en trädgård. Hon syns nästan inte men när det skymmer på är hon väldigt suggestiv där hon halvt genomskinlig sitter på sin bänk. Jag utgår från att det är en materialisering av ett minne eller ett spöke av en gammal dam som satt där en gång för något sekel sedan. Någon pratade om hönsnät, men sånt tror jag inte på.
Det här är egentligen ett ganska intressant litet brunnslock mitt i vägen. "Uponal" är tydligen fabrikatet. Tänk att man uppenbarligen brytt sig om att avbilda fabriken där den är tillverkad! Undrar var den låg nånstans. Och hur länge brunnslocket har legat här...
Mitt inne i skogen, på baksidan av en liten bod, har någon övat sig på att skriva "tags".
Undrar vilka mystiska drifter som ligger bakom den maniskt upprepade - och ganska oläsliga - signaturen...
Körsbären har mognat. Vårtbitarna spelar. Nu är det verkligen högsommar.
Vilken fågel bor här? Kan det vara fiskgjusen??
Här avslöjar det gamla vägräcket att Riksettan en gång gick här.
Idag är det bara en liten stig - vägen går numera femtio meter härifrån.
Och vägräcket... ja, det finns väl kvar så länge det inte är i vägen för något.
Ett litet kulturminne i all tysthet.
Inget tåg i sikte!
Hos fotografen
Den här vyn över Karl Johans Park i Norrköping hittade jag när jag satt och scannade gamla foton igår.
Jag insåg plötsligt att det finns en massa spännande saker på baksidan av gamla ateljéfoton från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Här finns information om var stans fotografer hade sina ateljéer och ibland finns alltså även bilder av 1800-talets Norrköping.
Carl Nilsson hade fotoateljé på Hospitalsgatan 8 på 1880-talet. Omkring sekelskiftet flyttade han verksamheten till Drottninggatan 11. Någon gång i början av 1900-talet tog August Karlsson över verksamheten. På 1910-talet finns K L Lindelöws ateljé på samma adress.
På 1870-talet höll Wilhelm Sachse till på Drottninggatan "mitt emot Stadstornet". Kanske var det på Drottninggatan 36 där vi något decennium senare hittar Eric Peterson. Omkring sekelskiftet finns Dagmar Eriksén på samma adress. Hon är ett exempel på att fotobranchen blev en nisch för många kvinnor när branchen expanderade i slutet av 1800-talet.
En annan kvinnlig fotograf var Anna Magnusson som bland annat fotograferade min gammelfarmor och hennes kompisar nån gång på förra 00-talet.
Flera fotoateljéer: Johan Eschrichts ateljé låg på 1870-talet på Skolgatan 20, på 1890-talet drev Hj Ljungqvist Grand Atelier på Bråddgatan, Didrik Jansson hade runt sekelskiftet sin verksamhet på Hospitalsgatan 8 (där Carl Nilssons verksamhet låg tidigare), Hagberg & Anderson fanns omkring 1903 i hörnet av Kungsgatan och Slottsgatan och på 1910-talet hade Tallroth & co en ateljé på Slottsgatan 103.
Björn Berg 1923-2008
Så har ännu en idol gått ur tiden. Björn Berg var en del av barndomen för den som är uppväxt med Emil i Lönneberga och Teskedsgumman. Björn Berg var en ganska unik tecknare med en stil som man genast känner igen även om hans figurer ofta är små och diskreta. Med bara några få streck kunde han förmedla miner, gester och situationer som få andra tecknare. Ovanstående bild är ett bra exempel på detta. Just den bilden har jag haft sparad på hårddisken i över tio år bara för att det är en så otroligt bra teckning. Tack Björn Berg för den glädje och inspiration dina bilder givit!
Intet nytt under månen?
Ovanstående klipp är hämtat ur Söderköpingsposten 24 november 1947, men skulle väl lika gärna kunna vara ur dagens Norrköpings Tidningar.
Norrköping förändras men somligt är sig likt. Särskilt "by nigth" :)
Folkbladet förstör bilar??
Nog för att man vet att lokaltidningarna brukar försöka spä på dramatiken när det för en gångs skull händer något, men att Folkbladet inte drar sig för att förstöra folks bilar är väl ändå väl magstarkt?
Tur att Rune tycks vara en kille med förmåga att se positivt på det mesta, annars kanske han hade sagt upp prenumerationen.
(Klippet är från i våras)