En av mina Fäjsbokvänner... vadå? Ja ja, jag erkänner att jag är Facebook-addict sedan några månader... Grupptrycket blev för starkt... Nå, i alla fall... var var jag? Jo, en av mina så kallade fäjsbokvänner skrev att hon hade en orimligt lång todolist att hantera. Eftersom jag läste lite slarvigt fattade jag först inte att det skulle utläsas to-do-list, utan tolkade det som en benämning av en person tillhörig en viss filosofisk, politisk eller religiös inriktning. Alltså i stil med nihilist, existentialist, fatalist, liberalist... todolist... sen fattade jag vad det stod men samtidigt tänkte jag att jag var ju inte så fel ute trots allt!
Jag menar, är det det någon ism som verkligen kan beskriva vår tid så är det väl just todolismen!

Det är ju så mycket vi ska hinna med hela tiden så det är ju fullständigt omöjligt att hantera utan alla dessa att-göra-listor! Själv är jag så fast i list-träsket att jag ibland blandar ihop min egen person med mina listor. Listorna lever sitt eget liv och ibland känns det som de håller på att ta över kommandot. Jag har en liten fin anteckningsbok som jag fått av min dotter. "Pappa är bäst" står det på framsidan så jag vet verkligen att det är min bok. I den har jag tänkt att jag ska skriva allting som jag har att göra, men av nån anledning funkar det inte så. Istället har jag massor av små lösa listor precis överallt. Dessutom har jag minst lika många listor digitalt, som filer i datorn. En del av min tid går åt bara till att sammanställa olika listor och synka listor mot varandra. När framgång och tillfredsställelse kan mätas i hur många överstrykningar man gjort på listorna är man förmodligen illa ute. Ett annat illavarslande tecken är när den översta punkten på listan visar sig vara "gå igenom alla listor och kolla vad som måste göras"...

Antagligen borde man göra nåt radikalt, som att ta det gamla kloka råd på allvar som säger att man ska ha EN lista och på den ska man skriva TVÅ saker och det man sedan ska göra är att stryka den ena. Och den uppgift som sedan står kvar - den gör man!

Eller också kanske man bara ska resignera och inse att det är just så här strukturerat ostrukturerat som mitt liv fungerar. Med hjälp av listor.
Jag googlade på begreppet "todolism" och fick bara en enda träff: från ett diskussionsforum kopplat till nånting... ja, titta själva...
Lite märkligt att ingen annan tycks ha anammat detta fantastiskt användbara ism-begrepp.
Tack Anna O, för att du öppnade mina ögon! Nu vet jag vad jag ska skriva nästa gång jag ställs inför ett formulär där jag anmodas uppge tillhörighet till någon slags "ism" - jag är todolist helt enkelt!