Nya Torget - kanske inte alltid så genomtrist...

Häromdagen blev jag intervjuad i en av Norrköpings lokaltidningar med anledning av min avhandling. Eftersom den andra lokaltidningen fokuserat på Skvallertorget så ville den här journalisten träffa mig på Nya Torget istället. Vi satt på Café 12:an och pratade medan regnet skvalade utanför. Bland annat pratade vi om hur bilden av det tråkiga, öde torget - stenöknen - hela tiden reproduceras, inte minst av just lokalpressen... Torget är ju faktiskt inte riktigt så dött som det låter när folk pratar om det. En solig vårdag kan man faktiskt få ett annat intryck, även om torghandeln bara brukar bestå av ett par blomsterförsäljare och en brödbil.
Sen pratade vi om en massa andra saker också. Mycket om Söder Tull, som den här journalisten skrev mycket om då det hettade till kring bussterminalplanerna 1998-1999. Efter en stund kom fotografen och så bar det iväg ut i gråvädret för att ta en passande bild. Och visst blev det ytterligare en bekräftelse på bilden av den tröstlösa stenöknen. Mitt tillkämpade flin gör inte mycket för torget i konkurrens med journalistens formulering: "[...] en genomgrå dag, när torget ser så ledsamt ut som alls är möjligt".
Men som jag också påpekade för journalisten: Det finns ju flera sätt att både använda och tolka den platta torgytan...