Pirinen
David Nessle uppmanar oss på sin blogg att rösta fram Joakim Pirinen som mottagare av Dagens Nyheters Kulturpris.
Det är ett lätt val! Visserligen har flera av de nominerade kvaliteter som gör dem till värdiga kandidater (men jag får erkänna att jag var tvungen att googla på två av namnen). Ruben Östlunds De ofrivilliga var i och för sig en väldigt bra film, men är det någon som har en så lång, gedigen och bred kulturgärning att visa upp som Pirinen??
Men det kanske är just det som ligger honom i fatet; han är svår att stoppa in i en nisch eftersom han är både bildkonstnär och författare. Dessutom ägnar han sig ju en hel del åt serieformen som det ju fortfarande dessvärre fnyses åt på en del håll...
Visst är Pirinen en generationsidol. För oss som är födda sent sexiotal och tidigt sjuttiotal och uppfödda på Galago och Socker-Conny är han ju liksom en bidragande orsak till hur vi förstår verkligheten. Att referera till Familjen Bra eller de små rackarna i sandlådan har blivit en identitets- och generationsmarkör. Pirinen formulerade vår världsbild.
Själv har jag fortfarande kvar en t-shirt som jag haft sedan 80-talet (Galago-kvalitet!) med Pirinens kommentar till 80-talets främlingsfientligheten personifierad av Olsson i Sjöbo: "Läbbaneiser? Vei traodde dei va judar!"
Men även om man inte fått Pirinen med bröstmjölken, så att säga, så kan man inte bortse från att han står för en unik kombination av litterära och konstnärliga kvaliteter, kombinerat med förmågan att framföra viktiga och ibland obehagliga budskap med humorn som vapen.
Pirinens storhet kan avläsas i bara en enda serieruta. Ta till exempel den klassiska scenen i Socker-Conny där han i leksaksaffären demonstrativt dissikerar en nalle (och hela konsumtionssamhället) med orden: "Här skaru se. Helt tom är han. Läs böcker istället!"
Så gå in på DN Kultur&Nöje och rösta på Joakim Pirinen! Senast 15 februari!
Det är ett lätt val! Visserligen har flera av de nominerade kvaliteter som gör dem till värdiga kandidater (men jag får erkänna att jag var tvungen att googla på två av namnen). Ruben Östlunds De ofrivilliga var i och för sig en väldigt bra film, men är det någon som har en så lång, gedigen och bred kulturgärning att visa upp som Pirinen??
Men det kanske är just det som ligger honom i fatet; han är svår att stoppa in i en nisch eftersom han är både bildkonstnär och författare. Dessutom ägnar han sig ju en hel del åt serieformen som det ju fortfarande dessvärre fnyses åt på en del håll...
Visst är Pirinen en generationsidol. För oss som är födda sent sexiotal och tidigt sjuttiotal och uppfödda på Galago och Socker-Conny är han ju liksom en bidragande orsak till hur vi förstår verkligheten. Att referera till Familjen Bra eller de små rackarna i sandlådan har blivit en identitets- och generationsmarkör. Pirinen formulerade vår världsbild.
Själv har jag fortfarande kvar en t-shirt som jag haft sedan 80-talet (Galago-kvalitet!) med Pirinens kommentar till 80-talets främlingsfientligheten personifierad av Olsson i Sjöbo: "Läbbaneiser? Vei traodde dei va judar!"
Men även om man inte fått Pirinen med bröstmjölken, så att säga, så kan man inte bortse från att han står för en unik kombination av litterära och konstnärliga kvaliteter, kombinerat med förmågan att framföra viktiga och ibland obehagliga budskap med humorn som vapen.
Pirinens storhet kan avläsas i bara en enda serieruta. Ta till exempel den klassiska scenen i Socker-Conny där han i leksaksaffären demonstrativt dissikerar en nalle (och hela konsumtionssamhället) med orden: "Här skaru se. Helt tom är han. Läs böcker istället!"
Så gå in på DN Kultur&Nöje och rösta på Joakim Pirinen! Senast 15 februari!
Kommentarer
Trackback