Häromdagen deltog jag i en rundvandring i Linköping där några representanter för kommunen visade vad som är på gång i innerstaden. Bland annat fick vi möjlighet att bestiga stadens nya stolthet: ett 63 meter högt hus som ska hysa det kommunala(!) bostadsbolaget Stångåstadens huvudkontor.


Tornet

"Tornet" heter byggnaden och det är inte bara ett utslag av dålig fantasi utan anspelar också på ett vattentorn som legat på platsen. Jag kan inte låta bli att undra vad det är som gör de här höga husen så otroligt viktiga. Åtminstone för kommunalpolitiker och stadsplanerare. De får liksom nåt konstigt i blicken när de beskriver nödvändigheten av att bygga tillräckligt höga hus i stan. Men det är svårt att få dem att konkret formulera varför det är så viktigt.


Utsikten 63 meter över stan


Jo, ett landmärke, men inte bara det... ett hus som "tar höjd"... man måste se att det är en storstad man är i... de kunde gott byggt det ännu lite högre... Såna luddiga formuleringar hörs inte bara från gubbarna i Linköpings kommun utan från flera andra håll i landet. Däremot är det just gubbarna det hörs ifrån. Jag hör sällan kvinnor tala om höga hus.


Två män i kommunens tjänst funderar på om inte
det här huset borde varit lite högre...

Kan det vara så krasst att de höga husen i första hand är manliga projekt. Att det till och med är relevant att dra till med fallosliknelser? Jag kan inte låta bli att associera till en formulering som jag läste i en dålig bok om barnkalas för en tid sedan:

Ytterligare kommentarer överflödiga...?