Jag har generellt varit lite skeptisk till alla kampanjer på nätet där man ska uttrycka sitt stöd eller sin avsky genom att skriva sitt namn på olika listor. Handlar det inte mest om att döva sitt eget samvete? brukar jag tänka. Bara för att sedan upptäcka att jag skriver på den ena listan efter den andra..!

Några listor jag skrivit på det senaste året är barnuppropet (viktigt och aktuellt!), historieuppropet (och blev kollektivt kallad "skolkommunist"), och - förstås - uppropet för vinägerchipsens återinförande. Det är klart att uppropen har lite olika dignitet, men det sistnämnda gav ju faktiskt resultat! (Eller berodde det kanske inte på uppropet..?)

Ett tag fick jag nyhetsbrev från Avaaz, en organisations som ägnar sig åt nog så viktiga saker, men jag upptäckte snart att det var omöjligt att ta ställning till alla upprop som damp ner i mejlboxen. Där kändes det verkligen som att det handlade om nåt annat än ett äkta engagemang. Avaaz får förlåta, men jag måste få känna att jag hinner ta ställning i mitt engagemang om det ska funka.

Men nu är det dags att skriva på och släcka ner!  Imorgon, lördag 28 mars kl 20.30-21.30, infaller nämligen World Hour, en manifestation där människor och organsiationer över hela världen släcker belysningen under en timme!
Syftet är att manifestera betydelsen av insatser för att motverka klimatförändringarna... Men det är klart att man kan tänka att vafan har det för betydelse. Snart lyser alla lampor igen och ska den där timmen dessutom dokumenteras så drar väl det minst lika mycket energi som belysningen. Folk tar säkert bilen för att åka upp på nåt berg och filma när ljusen släcks...
Det är ju samma sak som det där att låta bli att shoppa eller att köra bil under en särskild dag. Sedan kan man gasa på med gott samvete resten av året...

Jovisst kan man tänka så. Så har jag tänkt. Men jag har kommit underfund med att jag trots allt tror på det här!
Jag tror att det trots allt gör skillnad. Jag tror vi behöver manifestationer. Vi behöver känslan av att vi är många som bryr oss. Känslan av att det faktiskt spelar roll hur vi tänker och vad vi gör. Och framför allt, känslan av att allt hänger ihop!
Därför tror jag på Internet också. Och bloggar.

Släck lyset imorgon kväll!